Första gallring
Första gallring är som sitt namn skogens första avverkning från vilken man får säljbart virke. Under den första gallringen avlägsnar man cirka en tredjedel av träden med mest bristfällig kvalitet och strävar till att skapa goda uppväxtförhållanden för det planerade huvudträslaget. Virket man får från den första gallringen är huvudsakligen massaved.
Gallringsavverkningar
Efter den första gallringen är det typiskt att nästa gallring görs om cirka 10–20 år varvid man också får virke med stockstorlek från skogen. Det lönar sig att gallra granskog och björkskog en eller två gången före man förnyar skogen, i tallskog kan man gallra upp till tre gånger.
Den traditionella gallringsmetoden är låggallring varvid man avlägsnar träd som förlorat i växtkampen och är mindre än det dominerande skiktet. Vid höggallring avlägsnar man större träd för att skapa bättre uppväxtförhållanden för mindre träd att växa sig grova. Likformig gallring är kombination av de två ovan nämnda.
Förnyelseavverkningar
Kalhuggning är den avverkning som avslutar omloppstiden för trädskiktvis beståndsvård. Vid kalhuggning avverkas alla eller nästan alla träd i skogsbeståndet. Man lämnar ändå naturvårdsskogsbestånd på hygget på grundval av skogsägarens önskemål eller krav från certifieringssystem. Efter kalhuggningen förnyas skogen genom att odla, så eller plantera.
Vid föryngringsavverkning strävar man till att bilda en ny trädgeneration genom att utnyttja den gamla trädgenerationen som fröträd. Man lämnar 20–100 st. fröträd per hektar och väljer fröträd som är friska, väl utvecklade och har bra trädkronor. Föryngringsavverkning görs huvudsakligen för tall och björk.
Avverkningar vid kontinuerlig beståndsvård
Kontinuerligt växande eller skog med olikåldrat bestånd sköts så att vårdåtgärder inte strävar till förnyelseavverkning. Man strävar till att genomföra avverkningarna så att de kontinuerligt växer nya självsådda plantor. Underväxten ska hållas riklig och omfattande. Avverkningar görs med cirka 15–30 års mellanrum så att skogsbeståndet har utrymme för naturlig förnyelse. Naturvårdsträd, naturvårdsträdgrupper och snårskog för vilt lämnas också i en skog med kontinuerlig beståndsvård.
Vid luckhuggning gör man små hål på under 0,3 hektar i skogen. Plantor uppkommer i hål som gjorts på så sätt från frön från omkringliggande träd eller vid behov fyllnadsplanterar man dem.
Vid plockhuggning samlar man på höggallringens vis skogens största träd och skapar på så sätt förutsättningar för de mindre träden att växa sig grova samt för nya skogsplantor att bildas. Plockhuggning utförs vanligtvis med cirka 10–30 års mellanrum beroende på skogens förhållanden och läge: I södra Finland med kortare tidsintervall än i norra.
Skogsägarens kostnadsfria telefonnummer: 0800 168 268