Skogsterminologi

Körstråk
Ett cirka 4–4,5 meter brett stråk som har öppnats i skogen för transport av trävaror.

Körstråksmellanrum
Genomsnittet av körstråkens distans från varandra, mätt från körstråkens mittsektion – vanligtvis cirka 20–30 meter.

Låggallring
Man avlägsnar mindre trädbestånd som förlorat i den naturliga kampen och lämnar större, bättre växande träd.

Aptering
Definieringen av trädets stams klyvningsställen i enlighet med mått- och kvalitetskraven vid avverkningen av trävaror.

Värdetillväxt
Värdetillväxten anger hur mycket trädbeståndets värde ökar per år. Det som ökar trädbeståndets värde mest är när träd med massastorlek växer till grova stockar.

Kalhuggning
Avverkning som utförs vid förnyelsen av skog där man avlägsnar allt ekonomiskt användbart trädbestånd från området, förutom naturvårdsträd. Efter kalhuggningen planterar eller sår man nya plantor på området.

Energived
Trävara som används för att producera energi, värme och elektricitet – till exempel flis, vedträ eller kordong som används i värmeverk eller privata fastigheter.

Första gallring
Skogsbeståndets första avverkning från vilken man får säljbart virke vars mål är att skapa bättre uppväxtutrymme för skogsbeståndets bästa trädbestånd, som lämnas kvar vid avverkningen.

Avverkning
Tillverkningen av trävaror i skogen som inkluderar fällandet av träd, kvistning, klippning till olika virkessortiment och sammanföring för skogstransport av trävaror.

Virkesuttag
Mängden säljbara trävaror (virke) som avverkningen avlägsnar från skogen.

Avverkningsmaskin
Den skogsmaskin som används vid tillverkningen av trävaror och som gör alla faser i avverkningen från fällning till sammanföring. Benämningen harvester används också.

Avverkningsmaskinsmätning
Mätningen av trävara som görs med avverkningsmaskinens mätinstrument i samband med avverkningen. Mätinstrumentet definierar mängden trädbestånd som ska klippas på basis av trävarustockarnas diameter och längd. Mätningsresultatet används till exempel vid betalningen av trädens pris till skogsägaren och ersättning för gjort arbete till skogsmaskinsentreprenören. Jämför eftermätning.

Avverkningsmogenhet
Tidpunkten, i enlighet med skogens ålder eller utvecklingsfas, när det är välgrundat att klippa skogen med beståndsvårdande avverkning eller förnyelseavverkning.

Leveransförsäljning
En virkeshandelstransaktion där skogsägaren förbinder sig att leverera en viss sorts trävaror i en viss mängd till virkets köpare. Skogsägaren ansvarar för trävarornas avverkning och för skogstransporten till mellanlagret.

Gallringsavverkning
Skogsavverkning där man lämnar uppväxtutrymme för skogsbeståndets bästa trädexemplars trädkronor och rotsystem. Målet är att förbättra det kvarvarande trädbeståndets förgrovning och värdetillväxt.

Gallringsmall
Instruktionerna som anger skogens gallringsbehov och mängden trädbestånd som ska lämnas på området vid gallringsavverkning, som är utarbetade med beaktan för huvudträslag och jordmånens näringsrikhet.

Plantering
Beskogning av kalmark eller ett nästan trädlöst område – skogsodling där man planterar trädplantor för tillväxt. Plantering kan göras för hand med borrhacka eller planteringsrör eller maskinellt med en planteringsenhet fäst vid skogsmaskinen. Växtplatsen egenskaper inverkar på valet av planteringsmetod.

Kontinuerlig beståndsvård
Skogskötselmall som tillämpas vid skötseln av trädarter som tål skugga. Metoden inkluderar ingen egentlig skogsförnyelsefas, utan man gallrar genom att avlägsna skogsbeståndets största träd i takt med att de växer.

Överståndare
Skogsbestånd som lämnas kvar på skogsförnyelseområdet, för vilka man också använder benämningen naturvårdsträd. De bildar i sin tur ett kontinuum av murket trä när skogen växer, säkerställer mångfaldighetens bevarande och man avlägsnar dem inte senare i något fall.

Kvarvarande skogsbestånd
Det skogsbestånd som kvarstår efter skogens gallringsavverkning eller avverkning för naturlig förnyelse. Det kvarvarande skogsbeståndet kan senare klippas i beståndsvårdande avverkning eller förnyelseavverkning.

Kanthuggning
Avverkning med inriktning på en naturlig förnyelse av skog, där en cirka 20–40 meter bred remsa huggs till kalmark och nytt plantbestånd sprids till området från kantskogens frön.

Tvådelad skog
En skog är tvådelad när där växer trädbestånd i två olika åldersklasser, till exempel ett björkplantbestånd med ett äldre lövträdsbestånd som skydd.

Hedmark
I skogsbruk betyder hedmark mineraljord som täcks av humus. Hedmark beskriver också en växtplats och man kan precisera den genom att definiera näringsinnehållet. Till exempel på ny hedmark är det typiskt att hitta blåbärsris och ett björkdominerat trädbestånd när det på relativt torr hedmark är typiskt att hitta lingonris och ett talldominerat trädbestånd.

Rotpris
Priset för virket som virkets köpare betalar till skogsägaren vid rotförsäljning där virkets köpare utför trävarans avverkning och skogstransport. På finska används också benämningarna kantoraha och pystyhinta som löst kan översättas till rotpeng och ståpris.

Stubbehandling
Åtgärd för att reducera spridningen av rotticka (Heterobasidion) där man på ytan av barrträdens stubbar penslar medel som förhindrar att rottickans sporer sprider sig. Bekämpning i slyskogar med lövträd där färska lövträdsstubbar behandlas med bekämpningsmedel.

Beståndsvårdande avverkning
Avverkning av skog efter vilken utvecklingsdugligt skogsbestånd som ska kultiveras förblir i skogen. Det kan vara fråga om skogsbestånd som lämnas vid gallringsavverkning eller plantbestånd som befrias vid fröträdsavverkning.

Ståndortstyp
Ståndortstypen beskriver näringsinnehållet för en specifik plats och trädens fortsatta tillväxt. I ståndortsklassificeringen har hedmarksskogar delats in i sex klasser som beskriver hedmarksskogarnas markbördighet och trädens tillväxt. Ståndorten med störst näringsinnehåll är en lund och den mest näringsfattiga torr hedmark. Jämför skogstyp.

Fjärrtransport
Transporten av trävara från ett lager till en förädlingsplats. Fjärrtransport kan utföras med timmerbil, tåg eller genom flottande.

Utvecklingsklass
Skogarnas klassificering i enlighet med trädbeståndets skogsvårdsmässiga utvecklingsfas. Med utvecklingsklasser grupperas skogar i kalmark, plantskog, gallringsbestånd samt i skogar som ska förnyas och som förnyas naturligt. Det finns sammanlagt nio utvecklingsklasser och det hör en kvalitetsbedömning av trädbeståndets utvecklingsduglighet.

Medeldiameter
Skogsbeståndets levande träds medeldiameter som används när man till exempel bedömer skogens förnyelsetidpunkt. Skogsbeståndets medeldiameter är vägd och bestäms genom grundytan.

Fastkubikmeter
Måttenhet som anger mängden trävara inklusive bark. Fastkubikmetern innehåller inte lufthål som finns mellan staplade stockar, mängden som anges är fast virke. Officiellt är enheten kubikmeter, m3.

Fastvolym
I enlighet med finländsk praxis anges mängden rund trävara som fastvolym, där också trädets bark ingår. Mängden flis och sågspån kan också anges som fastvolym som räknas med omföringstal från kubikmeter stjälpt mått. Officiellt är enheten kubikmeter, m3.

Basväg
Den väg i skogens avverkningsområde som fungerar som huvudled för skogstransport när trävara transporteras till ett mellanlager.

Maskindrivningskedja
Den nödvändiga avverknings- och transportutrustningen som behövs för trävarans avverkning och skogstransport, där det finns en mängd skogstraktorer som motsvarar avverkningsmaskinernas produktion för att transportera trävaran till ett mellanlager.

Drivning
I skogsbruk menar man med virkets drivning helheten som formas av trävarans tillverkning och skogstransporten som slutar vid mellanlagret.

Avdelning
Med avdelning menar man i skogen en del av skog som är enhetlig i sitt åtgärdsbehov, växtplats och trädbestånd. Benämningarna dunge och lund används också.

Vändhögläggning
Markberedning som utförs med grävmaskin där mineraljord vänds till tuvor i samma grop.

Kvalitetsgallring
Gallring av skog som kultiveras där man avlägsnar tekniskt lågklassigt trädbestånd.

Röta
Skada som orsakas av svamp i levande träd eller ved som försämrar virkets användning som råvara.

Fläckhögläggning
Markberedning som utförs med grävmaskin där man gör en lång cirka 10–20 cm tjock förhöjning i ytjorden.

Fläckmarkberedning
Behandling som utförs på jordytan i skogsförnyelseområden, där humusskiktet bryts upp och förbättrar möjligheterna att plantering och sådd lyckas.

Stämplingspost
Ett avgränsat område i skogen för försäljning och avverkning av virke. När stämplingsposten avgränsas bestämmer man också avverkningsmetoden, det vill säga hur det är tänkt att skogen ska behandlas.

Krök
I skogsbruk betyder krök trädstammens jämna böjning. Krökning inverkar till exempel på sågstockens kvalitet och förädlingsvärde.

Block
En del av området (stämplingsposten) som ska huggas där man använder en enhetlig metod för skogsdrivning.

Naturlig förnyelse
Metodisk skogsförnyelse där nytt plantbestånd börjar växa sådda av fröträd på området som ska förnyas eller av kringliggande kantskog. Man kan främja naturlig förnyelse genom att röja bort slyskog som stör plantor som skall kultiveras och genom markberedning.

Närtransport
Synonym till skogstransport där man menar transporten av virke med till exempel skogstraktor från avverkningsplatsen till mellanlagret som ligger längs landsvägen.

Markberedning
Med markberedning menar man uppbrytning av humus på mineraljordens yta som gör att man förbättrar jordmånens värme- och näringsförhållanden och luftighet. Med markberedning kan man oberoende av metoden göra upphöjningar på området som bereds och på så sätt förbättra områdets vattenbalans. Markberedning säkerställer att skogsförnyelsen lyckas och underlättar genomförandet av skogsodlingsarbetet.

Skogsbilväg
Privat väg som byggts på landägarens initiativ för transport av trävara och andra skogsekonomiska behov.

Skogsnäring
Skogsnäring är helheten som bildas av skogsägarens skogar, som kan befinna sig i ett eller flera skogsskiften.

Skogsmark
Skogsbrukets mark där trädbeståndets tillväxt är över en kubikmeter per år per hektar. Jämför skogsbrukets mark.

Skogsavverkningsavtal
En virkeshandelstransaktion där skogsägaren, med ett skriftligt avtal, överlämnar rätten att hugga ner träd i hens skog till virkets köpare. Skogsägaren får vid handeln ett pris i enlighet med trädens värde och virkets köpare ansvarar för genomförandet av virkets drivning. Skogsavverkningsavtalet berör ett avgränsat avverkningsområde som avtalats om i förväg. Se. Stämplingspost.

Skogsskötsel
Åtgärder som utförs i skogar där man förnyar, kultiverar och skyddar skogar med beaktan för naturens mångfaldighet, framtidens avverkningsmöjligheter och skogarnas rekreationsanvändning.

Anmälan om användning av skog
Enligt Skogslagen måste man för skogsavverkning lämna in en anmälan till Skogscentralen. Vid planering av förnyelseavverkning meddelar man också kommande förnyelseåtgärder. Markägaren ansvarar för inlämningen av anmälan om användning av skog, men ofta är det avverkningsrättens innehavare eller stämplingspostplanerare som lämnar in anmälan med skogsägarens auktoritet.

Skogsbruksmark
Mark i skogsbrukets användning som i enlighet med virkesproduktionsförmågan, eller trädbeståndets tillväxtförutsättningar, delas upp i skogsmark, tvinmark och impediment. Därtill särskiljer man övrig skogsbruksmark, med vilken man menar markområden som får ge väg för områdena för skogsvägar, lager, etc.

Skogsbeskattning
Betalning av skatter för skogsinkomster, som berör alla skogsägares inkomster för sålda trävaror som förvärvats efter år 2005.

Mätbesked
En av parterna i trähandeln, skogsägaren eller dennes representant samt träköparens representant, godkänd slutrapport över trähandeln, där mängden trävara och dess kvalitet samt drivningskvalitet anges för föremålet för handeln. Missnöje över mätresultaten, trävarans kvalitet eller drivningskvaliteten ska framläggas före underskriften av mätbeskedet.

Högläggning
Markberedningsmetod passande för kompakt mineraljord med för mycket vatten. På området som ska beredes görs upphöjningar för plantering av plantor med grävmaskin.

Dikningshögläggning
Markberedning som görs med grävmaskin, där man på området gör låga diken och av jorden från dem platta tuvor för plantering av plantor. Benämningen högläggning med fåror används också.

Grundyta
Skogens träds totala tvärsnittsyta av stammarna på 1,3 meter höjd, som anges i kvadratmeter per hektar (m2/ha). Grundytan används till exempel vid uppskattning av trädmängd och då gallringsbehovet fastställs. För uppskattning av grundytan använde ett relaskop.

Sprötkvist
Ofta en tjock, kraftigt uppåt växande kvist, som försämrar kvaliteten på stockträdets stam och det ekonomiska värdet.

Uttag
Trädmängden som avlägsnas från skogen, detta inkluderar avverkad trävara och träd som naturligt har avlägsnats från det levande trädbeståndet.

Virkeshandel
Handelstransaktion för trävara som grundar sig på ett virkeshandelsavtal mellan skogsägaren och virkets köpare. Virkeshandel genomförs som rotförsäljning, leveransförsäljning eller kontantförsäljning.

Virkessortiment
Trävara som avverkas från skogen grupperas på grundval av förädlingsändamål eller övrigt användningsändamål till virkessortiment, t.ex. sågstockar, massaved och pelare.

Rotförsäljning
En handelstransaktion för virke där skogsägaren överlåter avverkningsrätten för ett avtalat, på förhand avgränsat område i sin skog till virkets köpare. Köparen fäller träden, transporterar dem från skogen och ansvarar i helhet för virkets drivning. Skogsägaren får rotpris för träden som säljs.

Huvudträslag
Ett i skogen växande träslag för vilkens fördel avverknings- och vårdåtgärder huvudsakligen görs.

Slutavverkning
Avverkning av förnyelsemogen skog efter vilken det är meningen att nytt plantbestånd börjar växa, naturligt eller genom sådd. Slutavverkningsmetoder kan exempelvis vara kalhuggning, fröträdsavverkning, skärmhuggning samt kanthuggning.

Högstubbe
Träd som dött stående och som bit för bit förmultnar. Högstubbar har en väsentlig betydelse i säkerställandet av naturens mångfaldighet och de bevaras alltid i samband med avverkningar och andra åtgärder.

Brösthöjd
Punkt på trädets stam som befinner sig på 1,3 meters höjd från markytan eller den översta rothalsen. Brösthöjd används vid olika bedömningar av skogsbestånd, till exempel vid utvärderingen av grundyta, skogsbeståndets ålder eller trädets volym.

Sågstock
Stock som kapats från trädets stam på grundval av särskilda mått- och kvalitetskrav från vilken man kan producera sågvara. Trädets mest värdefulla del.

Certifiering
Skogscertifiering betyder ett på frivillighet baserat avtal där en oberoende part övervakar att aktörerna som har förbundit sig till certifiering har fungerat i enlighet med principerna för ekologiskt, kostnadseffektivt och socialt hållbart skogsbruk, samt i enlighet med på förhand avtalade certifieringskriterier.

Fröträdsskogsbestånd
Skog där naturlig förnyelse av tall pågår. Man har på området lämnat 50–150 fröträd per hektar med avsikten att så nytt plantbestånd på området. På områden för naturlig förnyelse har röjning och markberedning normalt utförts.

Naturvårdsträd
Skogsbestånd som lämnas kvar på skogsförnyelseområden, som för sin del bildar ett kontinuum av murket trä när skogen växer och på så sätt säkerställer att skogsnaturens biologiska mångfald bevaras. På förnyelseområden lämnar man i medeltal 5–10 naturvårdsträd per hektar och man avlägsnar dem inte senare i något fall. Också naturvårdsträd som fällts i en storm ska lämnas som de är.

Sortimentsmetod
Skogsdrivningsmetod där trädets stam på avverkningsplatsen klyvs till virkessortiment, stockar och massaved.

Förnyelseavverkning
Avverkningsmetod i skog vars följd är att området förnyas naturligt (fröträdsavverkning och skärmhuggning eller kanthuggning) eller att man odlar genom plantering eller sådd (kalhuggning).

Upplagsplats
Plats där man lagrar trävara. Platsen kan befinna sig längs fjärrtransportrutten eller i närheten av en förädlingsanläggning.

Harvning
Markberedning där man maskinellt bryter upp humuslagret på mineraljordens yta och delvis blottlägger mineraljorden. Harvning underlättar skogsodlingsarbetet och förbättrar möjligheterna att den naturliga förnyelsen lyckas.

(Källa på finska: https://www.metsalehti.fi/metsanomistus/metsasanasto/)